Lyckliga tillflykt

Vad ska jag skriva? Vad ska JAG skriva?
Jag kan alltid berätta om alla orättvisor som händer i vårt land, jag kan alltid berätta hur media sprider lögner och försöker få er att tänka det dem vill. Men istället kommer jag denna gång att skriva om ett lyckligt ställe, där jag söker min tillflykt när världen känns tung och svår. När kampen känns långt borta när vänner inte ser.

Min lyckliga tillflykt

jag vill till skogen på sommaren och bara vara där...
känna naturen känna ensamheten se solen gå ner ,
höra ljudet av löven och alla djur, känna vinden och blickarna av träden

och jag vill till skogarna vid småland och skånes gräns där kullarna och skogarna går i hop
där bäcken forsar oförhindrat av städernas utbredning,
oförhindrat av det hemska som händer i vårt land, där vill jag vara nu.
Där åker jag i min fantasi och minne för att blott för mig själv att må bättre och
bli starkare inombords när kampen är hård

Dock vill jag även tillägna detta till två personer en levande och en avliden.

Gråkappan

Utan dig skulle det aldrig ha hänt, utan dig skulle ingen få sett.
Du kämpade med hela ditt hjärta, du lyssnade på dig själv
till dig vi öro i skuld till dig vi har allt att tacka för det som skulle komma
Ingen annan än du skulle ha lyckats, det kostade dig dit liv då du kämpade
inte i strid utan i fred och säkrade existensen av det vi har idag
av det vi måste bygga på . Jag är dig tacksamm och
anser att du har blivit behandlat utan ära och omnämns aldrig tillräckligt
för mig är du fortvarande kung.

Acoo

Var skulle jag vara utan dig? Du är så dyr så att det inte finns : )
Min bästa vän, allt har jag delat med dig, tillsammans har du
och jag gått genom det mesta, sett det mesta. Mycket av våra
liv återstå och jag ser fram emot att tillbringa delar av min tid med
dig, då jag även inser att vi står för ett vägskäl och jag kommer aldrig
för någon sekund att tro att du väljer den väg som leder mot fördärv och
svek mot vårt land, du ska veta att jag vill förskona dig mot det som händer
mig och mina vänner här. Men dock har jag även kvalen av det som jag ser utanför
detta land som har förändrats och ja, vi är icke det antal jag önskar att vi var, därför
måste även jag inse att du någon gång kommer att lämna den skyddande box där
jag med all min kraft har försökt att placera dig. Snart är det sommar då är det du och jag
på vår camping runda med en glass i hand.,
Du min broder i detta liv vi delar mer än tid och gemenskap vår jord och vårt folk är det
som gjorde detta möjligt, så jag hälsar dig på vägen och vet att du någon gång skall komma.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0