The human heart feels things the eyes cannot see

Passion, Kärlek för mig är dessa ord legender, myter och sägner. Något som händer i sagornas värld och ej i min eller den verkliga världen. Över allt ser man personer som uttrycker att dom älskar någon och alltid kommer att göra detta och jag frågar mig själv varför? Hur kan dom vara så säkra på sina känslor om flera år bara för att dom har intalat sig själva att dom älskar någon. Bara för att dom har valt en person att älska och få samma "känsla" tillbaka innebär det att känslorna aldrig kommer att avta? Innebär det att det dom verkligen känner är kärlek? Hur vet vi att känslan kärlek är kärlek?

Jag själv vill inte kalla kärlek för kärlek, jag föredrar namnet passion. Jag tror att passion är något man väljer för var människa, man gör detta omedvetet. Det är som ett behov, något vi alla behöver och således skapar där vi har en realistisk chans att uppnå det. Jag brukar vara den som beundrar världen och allt vad det innebär, jag brukar vara den som gör saker onåbara och högre än vad de är. Men jag kan inte göra så om passion, jag kan bara inte förgylla det och försöka förklara hur fint och bra det är. Jag kan inte göra något sådant för då förlorar det glansen för mig, då förlorar det all innebörd för mig.

Min vän beskriver kärlek så här "Kärlek är bara ett parfymerat ord för fortplantningsdrift." Vi brukar ofta baktala passion och förskasta den verkan det kan ha på människor. Vi två brukar spotta på passion men innerst inne så längtar vi efter den för vi vägrar tro att den känslan som folk kallar passion är passion, då vi kräver något starkare, något större. Vi kräver att man inte ska tycka om någon och enkelt säga "Jag älskar dig" trots att vi båda har gjort det någon gång.

För mig är passion större än något annat och står över saker som moral. Passion kan få oss att göra saker som ej trodde vi kunde och saker som man ser som "fel". Men det är inte det som förklrar passion, inte handlingarna hur man gör utan hur man känner. För jag kan ärligt talat inte säga hur kärlek ska kännas eller hur det känns, jag tror ingen kan göra det. Men det hindrar oss inte för att glorifera det och påstå att det finns, för trots allt jag kan ej heller förneka dess existens.

Jag önskar en dag att jag ska råka ut för denna passion, som ska få mig att höja mig över allt annat och känna något speciellt. Men ändå så tror jag inte att det finns, kanske för att bli glatt överraskad när jag bevisas fel eller för att jag djupt inom mig inser att det helt enkelt inte finns.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0