...

Ah, den sköna vårnattens vind och doft. Fukten som sätter sig på min rock när jag går på min nattliga promenad, det är inte särkilt kallt utan precis så varmt att jag inte behöver eller vill knäppa alla knappar på min rock. Då jag kollar upp mot himmeln så ser jag att den är täckt av stjärnor, de lyser mot mig och vill på något sätt kommunicera och trösta mig. För att även om jag har ynnersten att gå denna vårnatt och uppleva allt vad jag gör så är mitt sinne tyngt av alla sorters hemskheter. Även då om mina problem kan ses som futtiga så är de fortvarande mina problem och mina demoner att försökra besegra och fortsätta min väg mot det jag vill uppnå.
Men vad är det för hemskheter som besöker mig, vad är det som tynger ner mitt sinne och hjärta? Allt verkar gå bra för mig och mina närmsta,

Robin har hittat någon han gillar, jag hoppas din vällgång och bästa lycka att du finner någon som verkligen uppskattar dig.

Daniel har förändrats till det bättre enligt mig under de år han nu har levt här som min granne och kamrat och har tuffat till sig, för att till slut ta sitt ansvar i denna värld där allt kan kännas så kallt och hårt. God välgång kamrat.

Jim du är inte stor men ditt sunda förnuft och ditt hjärta är större än vad man kan ana. Du är den som passar perfekt in i ett samhälle där allt skulle vara perfekt, och det smärtar mig att jag inte kan ge dig den möjligheten eller kanske inte dina framtida barn heller för den delen.

Jennie du har nu hittat en pojkvänn som inte bara uppskattar dig utan även gör nästan allt för dig, du är kanske inte den smartaste på de saker man behöver nu i livet, men absolut en av de slarvigaste och mest bortskämda jag har träffat. Men jag tycker om dig ändå, för du är snäll, rolig och livar upp stämningen.

Elin du lever dit liv, dock tror jag inte att du försöker skapa egna uppfattningar utan försöker få mig till lags. Det vill jag inte och kommer aldrig att vilja det heller. Men du är omtänksam och kärleksfull, fast du kan vara lite påstridig och klantig ibland. Du vet att jag gillar dig.

Jocke (Båtsman) du är nog den enda av de jag känner som kan komma in i ett fullt rum och bli verkligen vän med alla (om de är rätta till utseende), för att förklara vad du kan på ditt eget språk så får jag skriva att du har 100 i speechkraft.

Simon (FF) vart ska jag börja? Livet leker för dig, du har en omtänksam flickvänn, en som verkligen bryr sig om vad DU vill, du är omgiven av vänner som vill dig väll och uppmuntrar dig till det du tar tag i. Fast din ansträngda penningbudget och din mor som älskar dig fast mycket högljut så finns det ingen som du. Fortsätt med din tro så skall vi besegra det som behöver besegras. Lycka och vällgång min käre kamrat.

Alex (Acoo) min äldste och bäste vän, det går inte bara bra för dig utan det går underbart . Det har jag fått höra i alla fall och jag vet att du aldrig kommer att svika det som betyder något. Du vet att du kan prata med mig om allt och jag kommer aldrig någonsin att dömma dig för något som jag annars skulle se som ett mänskligt självmord.

Familjen ni stötar mig på ett otroligt sätt och det verkar gå bra för er, min fader har blivit en ny Nisse (Manpower) och min mor har engagerat sig mer i politiken fast jag inte alls delar hennes synpunkter. Min syster verkar allt gå bra för men det verkar också som ni försöker skapa en skyddande mur runt mig för att jag inte ska få reda på det som händer i min hemstad. Oroväckande man jag övervinner nog det till slut, vad som än händer.

Men vad är då mina problem? Som ni kan se så har jag vänner jag håller av och som förhoppningsvis håller av mig. Mina problem kanske börjar bli uttjatade eller bara sönder gnaget i mitt huvud, men det som gör mig så rädd och ledsen är att det inte alls är så många som jag vill ska se dessa problem som gör det. I media har det nu skrivit flitigt att Sverige kommer att ta in fler flyktingar än någonsin, men reaktioner uteblir ingen vill ta upp ord mot det mångkulturella samhället som sakta och säkert håller på att förstöra det vi har idag och det som vi kan ha idag.
Varför är det bara jag som uppmärksammar detta, varför är det bara jag som bryr mig ifall Sverige mår till under ytan bra? Jag blir ledsen och nerstämd att jag i min promenad bestämmer mig för att sitta ner.

Två personer går förbi mig, en är en gammal man med en hund. Han verkar glad men lite skygg av att se mig sitta där i rock på natten och titta på honom. Jag undrar vad det är som har fått honom till denna rädsla varför han går lite snabbare och lite längre ut mot andra sidan av vägen. Jag försöker att le mot honom för att visa att jag inte vill något ont utan att jag vill egentligen veta allt om hans historia allt om det han har slagits för , trott på och tror på nu. Jag misslyckas och han ökar takten igen. Efter ett tag så kommer en ung man med en barnvagn, själv höjer jag på ett ögonbryn och undrar vad han gör, men sen tänker jag varför ska inte han och sitt barn njuta av denna natt. Jag ger honom ett leende och nickar, han nickar tillbaka och fortsätter sin färd för att sitt barn ska få sin nypa luft och kanske somna för att nästa morgon kunna vakna till en värld där allt är bra på ytan men det som är under kokar och vill ut.

När jag går hemåt tänker jag på nästan allt, men mest på Mona Sahlin som sade

"Zlatan är svensk, det är Sverigedemokraterna som ska förbli en osvensk rörelse"

Men hur kan Zlatan vara svensk då jag inte tror eller på något sätt anser honom för att se sig själv svensk.

" Enligt uppgifter från Aftonbladet 2005-09-09 hade Zlatan ända till vuxen ålder ett bosniskt medborgarskap vid sidan av det svenska. Enligt samma artikel begav sig Zlatan vid 17 års ålder ned till Bosnien för att ansöka om en plats i det bosniska landslaget. Den enda anledningen som anges till att han inte kom att representera den bosniska nationen istället för den svenska var att den bosniska landslagsledningen vid det tillfället inte var tillräckligt intresserad och att det enda Zlatan kunde acceptera var en plats i A-laget. Flera år senare beklagade han, i en bosnisk tidning, det faktum att han kommit att representera Sverige istället för Bosnien med orden: "Det vore super om jag kunde spela för Bosnien. Hade jag bara kunnat hade jag spelat med dem på en gång, men nu är det för sent. Nu måste jag koncentrera mig på andra saker."

Vid direkta frågor har Zlatan gett utryck för att han har en delad nationell identitet eller ingen nationell identitet alls. Svaren han givit har varit att han "ser sig själv som både svensk och jugoslav" (Sydsvenskan, november 2000) samt: "Vaddå svensk eller kroat" Zlatan är Zlatan." (Metro 2004-10-11). I den nämnda artikeln från Sydsvenskan sägs det att han talar sitt "modersmål" med föräldrarna och att han som sin favoritmusik anger "min egna jugoslaviska musik".

En av de vanligaste och kanske djupast rotade manifestationerna av den nationella identiteten speciellt i idrottssammanhang, är att tillsammans med sina landsmän sjunga nationens nationalsång. När Zlatan, av tidningen Gringo, fick frågan om varför han som ende landslagsspelare aldrig sjöng med i den svenska nationalsången innan landskamperna utan istället stod och tuggade tuggummi, svarade han på följande sätt: "Jag har alltid tuggummi innan. Jag sjunger aldrig den för att jag kan inte den och har aldrig tänkt på det". (Aftonbladet 2005-12-21)!" (Fakta ifrån SD)

Jag anser inte Zlatan som svensk kvittar vilken tröja han bär i fotboll...

Men efter jag tänkt klart på Mona Sahlin och jag vill så mycket att en snabb skandal ska inträffa så hon försvinner igen så började jag tänka på vår konung som sade i ett tal i julas

"I såväl historisk som modern tid har invandrare från jordens olika hörn kommit till vårt land och i hög grad bidragit till att skapa ett bättre samhälle både materiellt och kulturellt."

Då han väljer den sidan gör mig ont, och jag monarkist, men jag föraktar min egen konung, denna tragiska marionett med IQ delat på två. Man borde vara van nu, men det blir man aldrig.

"Även du Brutus.." (Cesar)

Jag är nu framme där jag bor och ska krypa ner i min varma säng.
God lycka och vällgång till eder alla,