...

Rummet är dunkelt och den ända ljuskälla kommer från ljusstakarna på bordet varvid tre män sitter och samtalar med låg bakgrundsmusik. Ämnen som livet, döden och kärlek tas upp och sjunks ner med klunkar av rött vin som finns i deras glas. Den mellersta mannen tar till orda och håller ett kort tal i det dunkla sken som lyser upp deras ansikten.

Mina fränder, vi tre här vet att vi lever i en tid av oro och kaos. Där världen omvärderas och får en ny betydelse som dock i vetenskaplig mening är direkt felaktig. Men trots det hyckleri som sker framför ögonen på massan där man först hyllar vetenskapen och försöker ta reda på allt men sedan allt blir något felaktig då alltets normer inte passar in i samhällets uppbyggnad så låter vi det vara i skuggan av livet. Visserligen är inte detta något nytt där de rådande alltid har strävat att slå fast sin makt och stärka denna samt att alltid ha rätt i sina uttalande trots bristfallande och lättöverkompliga argument. Således ber jag er två nu, mina bröder att skåla med mig om att aldrig igen låta dessa saker falla i vår glömska och ej heller aldrig vägra att ta tillfället i akt att påpeka dessa fel för massan. Således mina herrar, skål!

Väl talat broder! Den skålen kan jag gå god för, men även jag vill tillägga något som vi borde ha med i skålen.  Som du nämnde min käre broder så lever vi i en värld i kaos eller kanske av borde man säga, trots det så fortsätter våra liv och vi förundras inte över den domedag vi närmar oss. Istället för att här fortsätta och tala om vad som är fel och varför kommer jag gå in på vad som måste göras och varför det måste göras. Som ni vet bröder lever vi idag i en så kallad demokrati där man tror på allvar att folket styr, över allt på stan och i klassrum prentas massan in att dom faktiskt styr. Detta skrattretande skämt är lika idiotiskt som genialiskt då de faktiskt går på det, dom slutar tänka så fort de styr och dom ifrågasätter inte hur de blev de styrande. Men med några enkla frågor i ren Sokrates anda där man först fråga vilka som förmedla folkets syn på livet och om dessa skapar tankegångar och "styr" folket. Här svarar de flesta fortståndiga människor media och då har man de på en gaffel, man låter folket komma fram till svaret själva och således kan dom inte säga emot en mera. Således anser jag att de som tycker som oss ska försöka nessla sig in i mediemarknaden och ta kontrollen, trots att detta ses som en dröm tror jag att den kan förverkligas frågan är bara om tiden räcker till.

Sista skålen kommer en annan gång

The last samurai visas på TV och jag förundras egentligen över den kultur som ligger begravd i det land som var rikt på stolthet men ej längre. Jag förundras över hur detta också har hänt mot mitt land ju längre vi har levt och den stolthet över sitt ursprung, sin tro och den historia man tar del av när man födds sakta tynar bort och kanske redan idag ligger döende. Jag förundras också över den vanmakt som vi människor har uppvisat sen vi förlorar de äldre idealen och skapar oss nya för att anpassas till ett samhälle där väldigt få finner en lycka (true happiness) eller kanske inga alls. Istället vältrar vi oss i materialist och saker som en kompensation för den känslan som vi borde känna i en själslig lycka eller en gemenskap med folket. Denna kompensation har på senare tid blivit en livsstil, men jag frågar borde en livsstil baseras på något man kan köpa sig till? Borde inte en livsstil var något med sitt inre där den kommer ifrån och utvecklas med. Borde inte en livsstil stå över saker som människan i sig och pengar, borde inte en livsstil vara något onåbart för det yttre utan endast nåbart genom det inre och dess handlingar?

Kanske är jag för filosofisk i min livsstil syn eller rent ut sagt pratar en massa "hippieflum". Men det spelar  ingen roll för min ensamma säng väntr och jag vet att min sömn inatt ej kommer vara länge eller vara bra.