...

Jag följde honom hela vägen ner till centrum, moralens väktare vaktade ingången till portarna mot butiken friheten. Här stod människor i köer, de började vid dörrens ingång och följdes av flera hundra meter lång kö till en ensam kassa som var öppen, röda sidenband ringade in vägen att följa och det fanns inga som avvek från den. Profitens marionetter stämplade i dokument som lämnades till den vilsna skaran som köade för sin frihets skull. Det fanns tre stämplar, en var röd som innebar att man såg sin frihet inskränkas då man hade begått ett tankebrott mot de rådande makterna, den andra stämpeln var gul som innebar att man hade de "vanliga" friheterna då man inte hade utmärkt sig tillräckligt för att få den gröna stämpeln som innebar extra förmåner på allt som samhället kunde erbjuda. Här slapp du t.ex. betala skatt, köa i butiker, nedvärderas av andra människor och du slapp det vakande ögat som följde varje människa i samhället. Jag var tätt efter honom när han gick vid sidan av ledet och gick upp för en trappa som ledde till ett rum där han satte sig, medan han väntar kanske jag kan berätta vad jag är för något, jag är ett vakande öga, varje människa har ett och detta är min människa. Han är annorlunda från de andra och det är inte helt chockerande att han har ett rött märke i sin legitimation det är därför han är här idag, han ska träffa en förebyggare från de styrande som ska försöka kontrollera vad han är för typ, de ska också försöka se vad han har för egentliga åsikter. En ung man öppnade dörren och bad honom att stiga på, jag följde efter som jag brukar då ingen tar notis av att jag existerar, min människa satte sig ner på en stol och lade bena i kors, han var inte direkt vacker men hade en viss charm inom sig. En sorts glöd som många människor brukar uppskatta, han var annorlunda från andra människor som fanns i samhället då dessa saknade den passion och var mest gråa och trista.

-         Du vet varför du har kommit hit?

-         Ja, för att grundligt undersöka så ni kan ta reda på mina tankar och åsikter om samhället och livet då jag bröt mot en av tankelagarna som är upprättade.

-         Bra, vilken lag bröt du mot?

-         Jag bröt mot yttrandelagen och förtrycklagen då jag i en konversation med en bekant påstod att de styrande kränkte var människas integritet på grund av att dom var rädda för de sanningar som skulle komma ut ifall vi fick tala fritt och således skapa en sorts revolution mot det som håller på att hända och har hänt med vårt land och folk. Jag ifrågasatte även varför vi skulle lämna våra rättigheter och bli undersökta medan nyinflyttarna aldrig blir det. 

-         Varför sade du dessa lögner till din bekant?

-         Jag anser inte att dessa är lögner, det jag sade är lika sant som du och jag, men jag förstår ditt jobb att upprätthålla de vansinnes lagar som har skapat för att få någon form av lydnad till de styrande. Jag var även influerad av en svunnen tid där man i tal och skrift kunde uttrycka sig som man behagade utan påföljd av straff eller omskolning till samhället.

-         Vad är dina åsikter om samhället?

-         Samhället idag är en sorgsen bild att se, där allt bygger på rädsla och skuldkänslor. Vi ska alltid tänka på de nyinflyttade istället för oss som har en historia här, vi ska blunda för de hemskheter vi ser och man får inte tänka eller säga vad man vill och jag undrar hur detta kan vara som ni påstår ett frihetens samhälle.

-         Du är medveten om att ditt uttalande gjorde ett brott mot tankelagen?

-         Ja, men jag räknar inte heller med att undkomma detta samhällets rövarklor som försöker tysta de samhällskritiker som uppstår runt om i samhället som ser sanningen och försöker förmedla den. Vi kommer att gå under, samhället och folket kommer att gå under frågan är nu bara när.

-          Jag måste be er att sluta upp med vad ni håller på med annars måste jag tillkalla väktare.

-         Ja se, även ni är rädd för sanningen och detta är bara början, jag är en okänd människa men fler kommer att komma efter mig och få med sig skaror av folk som har fått nog av erat styre, av erat vansinniga samhället.

-         VÄKTARE, för bort den här mannen.

Ja, ännu en av mina människor som fördes bort för att aldrig mer se ljuset, jag tycker synd om stackaren men vad ska man göra. Det kommer att bli tråkigt utan honom och jag önskar att nästa människa också kommer att vara minst lika intressant, lika utåtriktad. Det är bara att sväva till högkvarteret och delge statusrapport, kanske ska ta den andra ingången där minoriteterna i samhället får gå in och ut, där är det ingen kö och självklart flera kassor öppna så att dom slipper trängas och vänta. Det går nog snabbare att ta den, hoppas bara inte att fräter ute igen, hatar när det fräter (regnar) mina sladdar blir så konstiga.