...

Ingen kärlek
Ingen sorg
Ingen glädje
Ingen kamp
Liv?
Det finns ingenting mera kvar
(av Autonom)


Tomhet,
sorg och mörker.
passion och lustar
Till vilken nytta?
Döden, den heliga.
Sluta fly


Tre vi är som slåss om en
En har förtur och annan första tjing
jag är sist men ändå kvar
idiot, idiot ta då smällen som blir stark


Lidelsen visar mig livets jargong
ögonen skänker hopp
kroppen ger mig mod
kärleken skulle ge mig kraft
detta som saknas ty jag är kraftlös.


Dö, döden snälla dö.
Kär, kärleken snälla dö,
lev, livet snälla dö,
fan, jag slog mig.


Doubtless times I?ve let you down
Countless times I?ve made you frown
But a million more I?ve made you laugh and seen your eyes light up

Doubtless times I?ve made you mad
And watched your cheeks flush with red
But a million more I?ve held you close and whispered thoughts of love and lust


Någon gång i sitt liv så står man på toppen av sitt berg,
Kollar ut mot hela världen, ser den i sin prakt och njuter.
Just nu står jag på toppen av mitt berg och ser världen,
men mitt berg är skapat av dig, och min njutelse blir dig.
När jag får dig, får känna dig och genomtränga dig.
Mina fingrar värker av längtan efter att röra dig
känna hur du ryser medan du väntar på att jag ska ta dig.
Herregud! Jag vill vara din njutning så du skriker när jag är över dig.
Men mellan oss är det mer än ett berg, det är en sjö av hemska saker
Det känns så svårt att nå, verkar ej finnas något sätt att gå.


Tankar ska tuktas,
tårar ska rinna,
alltet ska försvinna

Ensamt man går
lycka sällan sår
kärlek man inte förstår

Ut i världen, jobba hårt
men man kommer alltid för kort
stunder små ingen får,
där man själv kan gå

Gammal grå svårt att stå
graven öppen nu kommer på
livet slutar som det börjar

tankar som tuktas
tårar som rinner
allting som försvinner.


Dina ljusblå ögon mot mitt bröst,
din andedräkt slåss mot mitt hjärtas slag.
Jag minns varje dag.
När du delade mitt liv

Men för var dag som går,
så blir dina ögon mer och mer suddiga
din andedräkt tappar sin doft,
otakten mot mitt hjärta skadar min kropp.

Jag hade dig i min hand,
knytit dig runt mina fingrar.
Men jag knöt upp knuten
och jag lät dig gå, jag lät dig försvinna.


Du är i mitt huvud, vill aldrig försvinna
Jag har försökt att glömma, dina ögon så fina.
Blir ständigt påmind om din mjuka mun.
När ditt ansikte jag ser i stjärnornas grund.
Månen den lyser, Och du ävenså.
Och jag tynar bort långsamt likså.
Havet av kärlek jag vill kasta mig ut
men kommer jag drunka som förut?
Jag vet att allt är fel
men jag vill att det ska vara rätt
så snälla du, jag vill ha dig nu!
Varför ska jag leva, om jag endå ska dö?
Är du mitt mål, som jag måste nå?
Jag är rädd, och ledsen
för om livet är menat att dö
varför undrar vi då vad vi kommer få?
efter döden så ljuv och grå.
Men det är dig jag kommer få
när jag når mina drömmars mål.


Tar det aldrig slut!
Att jag vill ha dig?
Till och med när
jag precis har lämnat dig
vill jag ha dig så mycket
så allt i denna värld känns litet
Mina fingrar värker av längtan
efter att röra dig.
När jag håller om dig
och känner hur du ryser,
medan du väntar att jag ska ta dig
Herregud! Jag vill vara din njutning
så du skriker när jag är över dig
och du öppnar dig helt för mig
Och när du har fått din njutning
så känns det som du har fått hela min själ.