Tankarna
Hon kände sig trygg, här kunde inget skada henne. Att höra hans hjärta och vila vid hans bröst medan hon kände fingrarna som gled genom hennes hår var för henne trygghet. Ljudet från regnet mot fönstret gjorde hennes ögonlock tunga och sakta somnade hon. Hans fingrar fortsatte att leka med hennes hår han funderade på livet och hur han ville att det skulle se ut. Hans liv var i samhällets sätt ett normalt liv, han hade haft en bra uppväxt många vänner och nu en fickvänn som älskade honom. Men det som tynger honom är att han inte kan känna något varken kärlek eller sorg, varken lycka eller förtvivlan. Det ända som han känder inom sig och alltid varit där är smärta, en smärta som är så ihärdig och gör honom så rastlös att hoppets vita riddare försvinner i fjärran vid hans anblick. Han kollade ner mot den som sov vid hans bröst, så lugn så harmonsik hon såg ut. Han känner en bitterhet över att han inte kan finna denna harmoni. Är detta lönen för att jag har öppnat mina ögon och ser längre än samhällets skuggbilder? Är detta tacken för att jag ser verkligheten som den är?
Som Platon förde fram för över tusen år sedan att vi människor sitter i en grotta och allt vi ser är skuggbilder, men vi uppfattar dessa som verklighet och inte som skuggor. Men om någon som mig själv skulle se ljuset och berätta för de andra att deras verklighet är en lögn och deras livsvilk
or är att se skuggor så skulle jag antagligen bli utskrattad eller dödad. Och precis som de få människor som har dött för att de har skådat ljuset ska jag också dödas eller straffas? När ska folk sluta leva i illusionen? Fast det är kanske så de står ut, att aldrig se den riktiga världen utan att dom gör en regnbåge då dessa inte existerar i verkligheten utan det är en skapelse av våra ögon. Oh denna förbanelse! Varför kan inte folk se verkligheten!? Fast ser jag den objektiva verkligheten? För vi skapar samtidigt som vi tolkar världen, detta kan göra att jag kommer till en annan del av grottan i Platons beskrivning och således aldrig kommer att uppfatta den äkta verkligheten. Men de som är fast i den första biten vägrar att inse att det finns något större, att det dom ser inte alltid är det korrekta. Detta insnöade synsätt håller på att störta min vardag då de tankar som jag för, vill vissa bannlysa och jaga bort ur detta "perfekta" demokratiska samhälle. Yttrandefrihet? Nej jag tror inte det, eller jo men bara isåfall om man har de "rätta" åsikterna och yttrar sig äckligt politiskt korrekt. Sen för att utvidga det när ska folk förstå att demokrati inte är synonymt med yttrande- åsiktsfrihet? Livet är som vinden ibland ljuv ibland hård och ibland finns den inte.
Flickan rörde sig och han kollade mot hennes leende ansikte, hon mumlade något han inte hörde och han strök sakta hennes kind. Han vände henne på sidan och började smeka hennes mage, han slöt ögonen och somnade.
Som Platon förde fram för över tusen år sedan att vi människor sitter i en grotta och allt vi ser är skuggbilder, men vi uppfattar dessa som verklighet och inte som skuggor. Men om någon som mig själv skulle se ljuset och berätta för de andra att deras verklighet är en lögn och deras livsvilk
or är att se skuggor så skulle jag antagligen bli utskrattad eller dödad. Och precis som de få människor som har dött för att de har skådat ljuset ska jag också dödas eller straffas? När ska folk sluta leva i illusionen? Fast det är kanske så de står ut, att aldrig se den riktiga världen utan att dom gör en regnbåge då dessa inte existerar i verkligheten utan det är en skapelse av våra ögon. Oh denna förbanelse! Varför kan inte folk se verkligheten!? Fast ser jag den objektiva verkligheten? För vi skapar samtidigt som vi tolkar världen, detta kan göra att jag kommer till en annan del av grottan i Platons beskrivning och således aldrig kommer att uppfatta den äkta verkligheten. Men de som är fast i den första biten vägrar att inse att det finns något större, att det dom ser inte alltid är det korrekta. Detta insnöade synsätt håller på att störta min vardag då de tankar som jag för, vill vissa bannlysa och jaga bort ur detta "perfekta" demokratiska samhälle. Yttrandefrihet? Nej jag tror inte det, eller jo men bara isåfall om man har de "rätta" åsikterna och yttrar sig äckligt politiskt korrekt. Sen för att utvidga det när ska folk förstå att demokrati inte är synonymt med yttrande- åsiktsfrihet? Livet är som vinden ibland ljuv ibland hård och ibland finns den inte. Flickan rörde sig och han kollade mot hennes leende ansikte, hon mumlade något han inte hörde och han strök sakta hennes kind. Han vände henne på sidan och började smeka hennes mage, han slöt ögonen och somnade.
Kommentarer
Trackback
