...

1.Vi tog färjan till Travemünde,

i en sommarnatt som var blå.

Fyra vanliga svenska turister

i en gammal sliten Renault.

Vi skulle till olika ställen

och vi kände knappt varann,

men för att spara bensin och pengar

kunde sälskapet nog gå an.

Vi vände och vred på vår karta

för att hitta en praktisk väg

till Nice via Hamburg och Bryssel

och helst också över Genéve.

Vi var alla ganska beresta

och kom med en mängd förslag

på nya och spännande platser

där man gott kunde stanna en dag.

 

ref. Jag vill leva i Europa,

jag vill älska och sjunga här,

jag vill skratta och gråta och dansa

jag är yr och förlorad och kär,    

när jag tänker på hela Europa

och på oss som hör hemma här.

 

2.Långt ute på Tysklands hedar

blev vi hejdade av en transport,

en konvoj av NATO-raketer

på väg mot okänd ort...

Deras tyngd fick marken att skälva

där vi satt i vår bil och såg på.

"Där är döden" sa Lena från Småland.

"Den är avlång och silvergrå."

"Den ska till ett bergrum..." sa Anders

"...och riktas mot Leningrad.

Där finns ett torg med små gummor

som säljer rönnbärsmarmelad."

"Vår död väntar nog i Sibirien

eller kanske i Texas" sa jag.

Varje stridsspets har ett nummer

som står för en särskild stad..."

 

ref. Jag vill leva i Europa...

 

3."Jag känner en kille i Grekland..."

sa Lena "Éhan står i en bar.

Aten heter staden han bor i

-undrar vilket nummer den har..."

"Jag tror B 103 är för London..."

sa Anders"Édär har jag en vän,

han jobbar på British Museum,

men det var ju länge sen.

I Provance är bergen röda

och citronträdsblomman är vit.

Nummer C 87 har den robot

som väntar på att sändas dit."

"Det var här allting börja..."sa Peter

som hade vart tyst en lång stund

"Från Europa kom Cook och Columbus

och det var här som jorden blev rund."

 

ref. Jag vill leva i Europa...

 

4.Jag såg i backspegelns imma.

Min blick var ganska betryckt.

Den sa: "Det finns flera miljoner

som lever i ständig flykt,

inte bara från sina länder,

utan från en hel kontinent.

Skulle du kunna leva som de,

utan rötter, på vandring jämt?

Jag sa: "Men de kan vända tillbaka,

komma hem igen en dag

i en framtid när allt är förändrat,

deras bit av jorden finns kvar."

Men den världsdel där vi lever

är bräcklig och sårbar nu

och tiden blir mer och mer dyrbar

för varje förflugen minut...

 

ref. Jag vill leva i Europa...

"I en framtid när allt är förändrat deras bit av jorden finns kvar men med den kontinent där vi lever repeteras en tragedi där författarna kallas strateger och de som dör i slutet är vi."

Synd att jag inte får fatt i orginal texten :( Gör lite ont i mig..

Jag vill leva i Europa är en sång på svenska från 1981 av Jan Hammarlund