Vädjan
Underskatta aldrig värdet av irländsk, skottsk och fornnordisk folkmusik. Detta är en gåva som till oss har skänks via röster som är bortom vackert och fult, med texter som berättar vår historia och våra arv. Underskatta aldrig skönheten i en sång som handlar om olycka, underskatta ej heller hoppet i sången om lycka. Men framför allt underskatta aldrig värdet av vår folkmusik. För ty när vi glömmer våra arv och vår historia vad har vi då att minnas och bevara? När vi glömmer det som har skapats för oss hur ska vi då skapa något för vår framtida avkomma? För att kunna skapa vår framtid måste vi alltid minnas vår dåtid och när vi ej längre minns så rasar paradiset som våra förfäder har byggt upp enbart för oss. Vi raserar det tusenåriga arv som vi har fått till skänkes och har födds till att bevara, vi sviker vår historia genom att försöka ersätten den med något som ej är sant. Ej heller kan vi någonsin ersätta vår historia då vi kommer att känna en saknad som är så står att vi kommer kännas som vilsna får där vi ej heller kan stanna och försöka återuppta vår historia för det som vi en gång förlorar vi aldrig kan få igen.
Så jag ber er se omkring er men se längre än alla hus, se skogarna,åkrarna,ängarna och havet se det sköna som byggs upp framför er. Se det som vi alltför ofta tar för givet och aldrig tillräckligt uppskattar, se nu naturen som omger dig och mig. För denna skapelse har vår historia vandrat med och detta är vårt arv, denna jord och detta folk är vårt arv att föra vidare. Så rasera inte det som vi måste bygga upp utan med hjälp av kärlek till folket och jorden så kan vi göra vad som helst. Ingenting kan stå i vår väg, inte ens kapitalismens profitgiriga fingrar eller kommunisternas folkfientlighet. Vi är ett folk och detta är vårt land, detta är vårt arv och detta är vår historia.
Du har nu allt i din hand, vad du gör med detta är upp till dig men jag ber dig att ta dig i akt och förstå konsekventerna av vart vi är på väg mot idag. För en väg mot förintelse av allt som gör så att kärlek gror är inte en väg mot fred, sammhörighet eller lycka.
Så jag ber er se omkring er men se längre än alla hus, se skogarna,åkrarna,ängarna och havet se det sköna som byggs upp framför er. Se det som vi alltför ofta tar för givet och aldrig tillräckligt uppskattar, se nu naturen som omger dig och mig. För denna skapelse har vår historia vandrat med och detta är vårt arv, denna jord och detta folk är vårt arv att föra vidare. Så rasera inte det som vi måste bygga upp utan med hjälp av kärlek till folket och jorden så kan vi göra vad som helst. Ingenting kan stå i vår väg, inte ens kapitalismens profitgiriga fingrar eller kommunisternas folkfientlighet. Vi är ett folk och detta är vårt land, detta är vårt arv och detta är vår historia.
Du har nu allt i din hand, vad du gör med detta är upp till dig men jag ber dig att ta dig i akt och förstå konsekventerna av vart vi är på väg mot idag. För en väg mot förintelse av allt som gör så att kärlek gror är inte en väg mot fred, sammhörighet eller lycka.
Kommentarer
Trackback
