Från en svunnen tid



Åh du blonda barn
med hav till ögon
snart är allt ditt över.
åh du vackra nordisk barn
leende du är men snart ej
ty mörker närmare sig.
Åh snart du nordiska valp
har du ingen skalp.


Kommentarer
Postat av: Vaevictis

Titta noga på nordens barn, snart är de borta för alltid.

2008-01-06 @ 20:47:14
URL: http://bloggvaevictis.wordpress.com/
Postat av: Hunar

haha, ett skämt eller patetiskt allvar? Här är mitt förslag:

Åh du hårdhudade dinosaurie
med hav till ögon
emmellertid är allt ditt över.
åh du vackra kärva dinosaurie
gnisslande du var men tidigt åderlåten
ty människor närmare sig.
Åh tidigt du ariska dinosaurie
försvann din kväljning.

(slutklämmen är jag lite osäker på, men funderar på följande) Sieg heil du vackra dinosaurie!?

2008-01-19 @ 12:59:10
Postat av: Mediadrev

Ja det är väl inte ovanligt att genetikens väg inte är din väg och att du inte förstår allvaret i det som händer i vår värld. Men det kanske är så att du precis förstår vad som händer och du kämpar för det, det skulle inte förvåna mig ty du är en av många som kommer förakta nordens barn...

2008-01-20 @ 17:22:37
URL: http://mediadrev.blogg.se
Postat av: Hunar

Rätt gissat, nästan. Genetiken ger jag inte mycket för. Decentreringen av subjektet tilltalar mig likväl. Vad gäller ditt svammel är jag något osäker på vad som avses med den framåtblickande tempusformen "kommer"? Finns det inga "nordens barn" idag? Finns de men "kommer" att föraktas? Eller, finns de och föraktas i nuläget? Och om de finns samt föraktas i dagsläget är det alltså synd om dom av någon ospecificerad anledning? Men om de finns men inte föraktas så "kommer" de dock att föraktas längre fram och detta är av någon ospecificerad anledning problematiskt i bemärkelsen omoraliskt? Nåväl, jag ska inte borra ner mig i den bajsbruna myllan men sympatiserar spontant med alla barn (även flicke- och gosse framavlade av nynazister). Subjektets decentrering och barnkonventionen kolliderar så att säga inte, förutsatt att den senare inte uttryckligen reglerar de nordiska barnens hegemoni.


För att återgå till allvaret vore det trevligt att ta del av kommentarer till slutklämmen, ty jag avser att bli den förnämste skalden i det rasbeblandade Svea rike. Så, vad tycks om sieg heil!? Skall frågetecknet hellre föregå utropstecknet i syfte att tydligare fokusera det mångtydiga i det föreställt entydiga och resoluta budskapet?

Hjärtligen, icke-blondian med svaghet för senmedeltida och nationromantiska vurmanden.

2008-01-20 @ 19:01:10
Postat av: Mediadrev

Du förstår med meningen "en av många som kommer förakta nordens barn" så skapar jag en sorts mystik och påstå att något kommer hända i framtiden som kommer få fler än dig att förakta nordens barn.

För övrigt tycker jag bara du är larvig när du försöker med avancerade ord skapa en förvirring men trots din larvighet så tycker jag det är intressant att du väljer ödsla tid på min blogg och kommentera mina tankar och åsikter. Jag får väl i ärlighetens namn tacka för intresset och med din slutkläm tycker jag du ska använda det som du anser är bäst då dikter är till för sin egen själ.

Trevligt att råkas skalden Hunar.

2008-01-20 @ 19:34:39
URL: http://mediadrev.blogg.se
Postat av: Hunar

Okejrå, där fick du mig allt avslöjad, med tungan velande långt ner i den avancerade terminologin. Några sista funderingar innan vi lämnar över till framtidens dom över de borttynande nordiska barnen. Har det någonsin slagit dig att de ord genom vilka du försöker "dikta" också kan vara avancerade? Eller är det så illa ställt att de termer du inte förstår dig på direkt avfärdas som avancerade medan gammelmodiga uttryck, såsom ty, inte bör hänföras till någon särskilt avancerad begreppsapparat utan bör förstås mot bakgrund av din (till synes) övertydliga vurm för det ålderstigna språkbruket? Och, i den mån det för dig ter sig tänkbart att jaka till dessa frågor, blir inte framtidens eventuella förakt för nordens barn i grund och botten ett förakt för gammelmodig antiintellektualism? Dikten står för sig och kan/bör tolkas på ett mångfalt sätt, men med denna dialog i åtanke kanske nordens barn via bilden snarare förkroppsligar och därigenom symboliserar det aktiva avståndstagandet mot all form av framtid (säg, post-1900) och därtill hörande kunskap; en antiintellektualism således, och visst är föraktet mot detta tragiskt, såväl idag som imorgon. Ett förakt som även du underblåser den stund du avfärdar mina funderingar för att vara larviga, ty förvirringen förelåg uppenbarligen redan från början. I någons huvud, oförmöget att vidareutveckla, inlindad i tragikomisk självömkan.

Skaldkramar från tredje riket.

2008-01-20 @ 21:48:36
Postat av: Mediadrev

Jag kallade inte dina funderingar för larviga utan de fann jag intressanta precis som de du framför i denna kommentar. Jag ska vara ärlig, du fascinerar mig och jag vill även säga att jag förstod vad du menade men att du med vilje valde att göra meningen svårare än vad den behövde vara och det såg jag som larvigt. Som jag skrev innan, ens egen dikt är för ens egen själ.

Jag tycker om dina tankegångar och jag undrar vem du är trots att jag har mina föraningar, du intresserar mig.

2008-01-20 @ 21:59:40
URL: http://mediadrev.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0