...

Det finns några saker som egentligen förtjänas att nämnas med ett positivt biklang, men jag kommer inte nämna något av dessa. Egentligen så skulle allt kunna explodera likt en liten bomb och sedan implodera i sig själv, endast för att bevisa att man själv inte duger till det man skapas som. Att man som apparat som man nu ses som i samhället har en felfunktion och egentligen inte kan uppfylla sitt öde. Vi människan är en sådan apparat som alltid ska vara så jävla speciella och tro att man kan vara helt jävla perfekt men vi måste inse att vi är fucktards, vi är alla jävla defekta fucktards som förtjänar att egentligen dö ut. Nej, nu var jag lite grym och kanske borde byta ut fucktards till fuckfaces men saken är ändå den samma. 

Vi människor lever ett patetiskt liv, vad lever vi egentligen för? För att Jesus åter ska komma? För att få ett bättre liv eller helt enkelt för att dö? Trots de så kallade ärorika målen som man sätter upp i livet för att "få det bättre" så är allt egentligen meningslöst. Vad lever vi för? Varför lever vi som vi gör? Kanske ska besvara frågan hur vi egentligen lever, hur ser samhället ut och vad gör vi just nu för att "förbättra" samhället? Eller bara nej.

Hur ser ditt äckliga lilla patetiska liv ut och hur ser mitt patetiska liv ut? Vi lever i en cirkel som består av enkla drifter blandade med oskrivna lagar som massproduceras ut för att man ska få en uppfattning att allt är fucking happy. Trots det så uppfattar människor ändå den enkla anledningen att allt är inte bra, allt är inte glatt men ändå så förnekar man detta och dödar, ja dödar i sig sin egen själ för att tro att allt O facking K.  

Dessa drifter som egentligen kan symbolisera vårt liv i enlighet med dumhet är att knulla, äta, sova och till slut att dö. Ja att dö är en drift, då i enlighet med resonemangs gången så lever vi för att dö och således är det en inbyggd drift i våra hjärnor att till slut dö. Jag känner att jag inte egentligen ska behöva gå in närmare på den idén att att dö är en drift, sedemera borde ska jag gå in mer på de oskrivna lagar som massproduceras ut till samhället. Dessa oskrivna lagar är moralen i sig, den semitiska moralen och den nya moralen som anses vara sådan att skapa ett konsumtionssamhälle med ett påstående att alltet är inte ditt fel. Trots detta löjliga skapande så vinner de mer och mer mark. Moralen i sig tvingar dig att tjäna något annat än dig själv och det som egentligen skulle vara bra för dig. Trots den individstanken så innebär det inte att det som är bäst för en själv är inte bäst för gruppen. Snarare så kan gruppens bästa i det längre loppet visa sig vara det bästa för dig. 

Kanske spårar jag ut mer och mer just nu men får väl försöka mig på en summering av vad jag har skrivit för att "binda ihop säcken" som man så poetisk säger. Man kan egentligen sammanfatta det med en mening. Ni är alla fucktards och ska dö, acceptera det och du vinner något i ditt patetiska liv. Tack för mig...