Räcker ut en hand
Det är mörkt men ändå varmt och månljuset letar försiktigt sig in genom fönstret och lyser upp min säng som är i kaos. Kläder ligger bland böcker som skriker efter uppmärksamhet, här blandas de med mina vanliga sängkläder men ändå i någon sorts harmoni. På TV rullar det någon krigsfilm som berättar att våld är bra, men bara om det används för vissa åsikter och jag kan inte riktigt fokusera utan låter min blick gå längs väggen och till taket där skuggor leker med varandra. Jag blundar och torkar sömn från ögonen för än vill jag inte låta mig sjunka ned för att drömma, nej inte än. Istället försjunken i mina tankar blickar jag ut mot verkligheten, även om den inte känns så verklig som den borde göra så är det svårt att inte låta bli att fundera över den. Man ser reaktioner och motreaktioner i världen, som vanligt kanske man borde skriva men ack ändå så ovanligt.
Frihet, ett av världens mest uttjatade ord och använda i propagandasyfte. Tron på frihet, naiviteten och känslan av att bli lurad hör i stor grad ihop och kanske bygger de på varandra. Att genom först och främst att tro på frihet som koncept så skapar vi också själva naiviteten om friheten där en återkommande tanke är "kanske det är den här gången som det verkligen är frihet." Genom denna tanke så blir vi upprepade gånger lurade när vi inser att även detta inte är frihet, vi börjar åter se det igen med demokratin som styrelsefenomen. Trots att demokrati aldrig någonsin har stått för frihet så har den ändå haft den stämpeln i sig och epitet. Dock börjar dess fasad raseras och i England kunde vi nyligen se hur man förbjuder folk med fel åsikter och som kan skapa "hat" genom kontroversiella tankar att besöka landet. Detta tordes inte behövas förklara ingående för att de flesta borde se faran med att förbjuda åsikter och att ha som anledning att skapandet av hat är väldigt diffus och kan egentligen gälla för alla ämnen. Även i EU ser vi hur inskränkande av "friheter" börjar formas både genom internet och länders självstyre, jag har alltid varit kritisk till EU och kommer nog alltid att vara, möjligtvis gör det mig till en dålig människa men jag har aldrig förstått logiken att ge bort sin själ för pengar.
Frihet är den största lögnen som människan någonsin har skapat och trots det så används den legitimt att förtrycka meningsmotståndare till rådande ideal. Frihet är aldrig självstyre av sitt liv eller att tycka och tänka som man vill. Frihet är endast de få privilegium du har fått för att sluta ifrågasätta etablissemanget och dess agenda så att du kan leva ditt liv någorlunda ifred genom deras spelregler. För en dissident är etablissemangets syn på friheten vägen till en själslig död och därför måste denna syn på frihet motarbetas till varje pris. Men tanken och beskrivningarna av frihet tordes uppmuntras även om de i praktiken är omöjliga att infria och därför endast kommer vara en av tusentals illusioner som lever runt oss.
Men här i mörkret är illusioner lockande och lögner verkar lättare än verkligheten fast frihet är och förblir en dröm även inatt när det väl inträffar. Intelligenta samtal har varit en bristvara och avsaknaden av en motpartner med samma intresse och intelligens blir nog den mest realistiska dröm idag. De finns runt omkring en, men livet för en Stäppvarg är byggt av ensamhet och kommer alltid att stärkas av den i någon mån. Räcker ut en hand.
Det finns så många aspekter av alla företeelser, och det farliga är inte att de finns utan att vi så lätt glömmer bort ena sidan till fördel för den andra. Som det här med frihet, demokrati, EU. Det är fantastiskt att det finns sådana som går emot allmänt vedertagna tankebanor och uppmärksammar det alla andra förnekar i sin desperata iver att passa in.
En god vän liknade människor vid moln av tusentals händer, som trevar och försöker nå varandra när de kommunicerar. Alla har ju egna tankar och egna verklighetsuppfattningar, och att vi ändå förstår varandra är ganska fantastiskt. Stäppvargen kanske är dömd att leva ensam, men även en stäppvargs händer kan treva sig fram till förståelse och nå någon annans, även om det så bara är på avstånd. Och de knytpunkterna blir då mer värda eftersom de har slipats i varsin ensamhet.
...jag tror kanske inte att det är ryggdunkande och idel medhåll du behöver, men jag kan inte låta bli att fascineras av hur rätt jag tycker att du har.
(Ps. Jag glömde visst skriva att det var jag som kommenterade förut.)