Samvetets strid i Stäppvargens kropp.

De båda advokaterna tar sin plats inuti vår vän Stäppvargens kropp, domaren och juryn är där för att se detta skådespeleri, men kommer dom att fria eller döma? Denna tid som nu drabbar vår Stäppvarg är en tid av ångest, förväntan och drömmar. Han kommer att slitas åt båda håll, han kommer att känna både lycka och sorg. Han kommer att rida på sina drömmar och se dom falla, han kommer att nå en mänsklighet som han aldrig för har varit i närheten av. Han kommer att vara kär, det är detta denna strid handlar om ; Kärlek. Där advokaterna är hans samvete eller förnuft, domaren är hans hjärna och juryn hans hjärta. Låt skådespelet börja!

Domaren:
Vi har samlats här idag för att se och ta ställning hurvida vi ska acceptera denna känsla som vissa kallar kärlek.
På försvarande sidan kommer advokaten att försvara kärleken och varför vi ska låta denna känsla vinna.
Åklagaren kommer att försöka visa för er (juryn) varför kärlek ej hör hemma i denna kropp.
Börja!

Åklagaren:
Kära jury, vi har samlats här idag för att bli vilseled av något man hör i sagor, något man ser i serier och något alla suktar efter. Vi har alla hört historier om kärlek, om längtan efter den rätta. Jag ska inte ljuga för er, utan även jag har suktat efter detta och längtat. Men som så många före mig har förstått så finns det ingen kärlek, utan vi alla väljer den vi ska "älska" och hålla av. Missförstå mig inte , det man kallar kärlek är något vackert och oskattbart men kan också föra en i fördärvet! Detta "kärlek" är något man kan välja, och jag måste tala klarspråk denna flicka som denna man här (pekar mot försvars advokaten) antyder att "vi" är kära i är inte en passande kvinna. Denna kvinna kan locka , denna kvinna kan förvrida Stäppvargens skalle och göra honom till en människa eller något ännu värre, en skugga av vad han är.

Försvars Advokaten:
Kära jury, En vis man sade för längesedan "Att leva utan att älska är ej att leva ett verkligt liv." Så varför ska vi vägra vår kära Stäppvarg att leva? Varför ska VI låta honom bära en börda av att aldrig ha levt ett liv fullt ut? Vad vår kära Åklagare här försöker att intala sig själv och er, är att kärlek inte finns. Att kärlek är trams, men svara mig då Oh du motsägelsefulla Åklagare varför vi alltid vill det bästa för oss själva men varför vi skulle välja en flicka som är dålig för oss om vi nu väljer att vara kär i vem vi vill. Alltså så väljer vi inte vem vi blir kär i, utan detta drabbar något vi inte förstår, något som är högre än oss. Kärlek är livsviktigt för oss människor, redan som små barn måste vi bli älskade för att kunna växa och utvecklas. samma sak är det med kärlek. vi behöver det för att överleva men också för att lära oss livet. Så varför inte låta vår älskade Stäppvarg att lära sig livet, att kasta sig ut i kärlekens hav!
Där han får ro hur han vill och kanske detta kan göra honom lycklig och fullborda hans öde som vi alla här inne kämpar för.

Åklagaren:
Nu när vi är inne på citat om kärlek så säger ett annat så här "Gud förblindar många, kärleken förblindar alla." Och nu är även Försvars advokaten förblindad av "kärlekens kraft" därför måste vi, de som fortvarande kan se klart, styra oss mot det som är bäst för alla. Han (pekar mot advokaten) vill att vi ska kasta oss ut mot okänd mark för att "leva", jag säger låt oss ta stegen sakta så att vi slipper "leva" i någon minut för att sedan falla till marken och bli som en skugga. Som vi alla vet här inne är att vi inte alltid vet det som är bäst för oss, det är också därför vi sitter här idag. För att komma fram till vad som är bäst för oss och Stäppvargen, detta är inget lätt beslut att ta men det måste tas. Jag kan hålla med om att känslan som man får av "kärlek" är livsviktig då denna känsla är ett begär. Men som så många andra begär kan VI styra dom, och bestämma över dessa. Vi kan bestämma när vi ska bli hungriga då kroppen har en klocka inom sig, därför kan vi också bestämma när och vem vi ska bli kär i. Om kärlek är livet varför finns då så många andra saker att ta i tanken? Vi kan känna en massa olika känslor och begär, varför är inte dessa livet? Jag står fast vid att denna kvinna kommer att göra honom olycklig, kanske inte i början men senare och vem ska då ta emot honom när han faller? Vad spelar hans lycka då för roll? "Ödet står den djärve bi" heter det, så varför ska vi inte vara djärva och låta henne gå?

Försvars Advokaten:
Har vi inte alla någon gång önskat att vi vore ensamma från världen och bara vara för sig själv en liten stund, att vara så kallad förblindad från allt vi ser runt oss? Jag har haft de tankar många gånger under mitt liv, och jag tror inte ni är olik mig. Så varför måste vi se världens alla plågor? Varför måste VI vara de som ska få känna världens vrede? Varför inte förblinda oss med kärlek!? Varför inte leva vårt liv immun mot allt som skapar olycka inom oss? Denna väg kallas Kärlek, denna väg går rakt från ett hjärta till ett annat. Så varför ska vi inte ta det beslut som är bäst för vår lycka, och förvisar vår olycka. Jag säger våga älska så vågar du leva. Att våga öppna sig för någon annan är som att öppna sig själv för världen, att våga älska någon annan är som att våga älska livet. Det finns många fler saker som bidrar till livet men idag så är det kärlek som står målat på tavlan, inte hunger eller sömn. Så varför inte låta honom känna lycka även om bara det skulle vara för någon minut, all lycka är värd att kännas. Vilken skuggfigur kommer han inte att vara ifall vi nekar honom den han håller kär? Hur ofta kommer han inte att tänka tillbaka på just den här chansen och undra om han verkligen skulle släppt henne. Varför inte låta honom slippa den plågan och vara djärvare så att han kan få henne?

Åklagaren:
Att förblinda sig mot världens alla plågor är som att låtsas om att dom inte finns där, detta kan innebära att vi kan skada oss själva genom något vi inte ser. Vi ser inte farorna för att vi är blinda för dom. Därför måste vi känna både sorg och lycka, vrede och lugn. Det finns inga mellanting, vi måste känna allt för att känna något. Vi måste känna det minsta lilla stygn av tårar inom oss för att vi ska kunna känna den underbara lycka som alla känner ibland. Den lycka som uppfyller oss och får oss att sträva efter något bättre. Därför kan vi inte förblinda oss mot all olycka världen har i sitt sköte, därför måste vi känna allt , inte bara för att vi lever inuti en Stäppvarg utanför att vi måste kunna känna det andra. Men vi har också val som får oss att känna mindre av en sak och mer av en annan. Så varför ska vi plåga oss själv och välja något som i längden kommer att innebära en djup sorg? Varför inte skona oss mot det ultimata av onda och välja det som gör mindre ont? "Tiden läker alla sår" han kommer att sluta undra så varför strö salt i sina egna sår?

Försvars Advokaten:
Så varför låter vi inte honom känna denna lycka som är så underbar och fyller oss och får oss att sträva efter något bättre? Att vilja bli bättre , att vilja ha det bättre är grundläggande för att rycka upp sig. Så varför skulle denna kvinna inte innebära att bli bättre? Vi kanske kommer att utvecklas med henne mer än vad vi har gjort hela livet! Och är inte det en del vad vi strävar efter? Att utvecklas och lära oss mer saker så vi kan skapa en bättre värld för vår efterkomma?! Därför måste vi våga ta steget, kärleken kommer att möta oss! Kärleken kommer att visa oss vägen.
Så låt honom vara lycklig, låt honom att känna den lycka som är så vacker. Ifall något ont händer honom Så läker tiden alla sår. För att känna smärta måste vi också känna lycka och glädje!

Åklagaren:
Varför vi inte ska låta honom? För att han kommer att känna en sådan olycka när han ser och känner inom sig att hon är fel för honom, att hon är inte den person som kommer att frälsa honom från ensamheten! Denna olycka kommer att sänka honom längre ner än vad han någonsin har varit, det är detta jag vill frälsa honom från. All lycka i världen är inte nog åt vad han kan komma att känna när det är slut mellan dessa två, OM han ens får henne! Så förskona honom från detta elände och låt honom leva i harmoni så länge det går! Låt han lära sig av säkra sätt, av sätt som inte kan förskjuta honom från oss och in i de händer som kan om de vill ta livet av honom med deras krav. Få honom att lämna stigen mot de mål som bara vissa finner i sina fantasier. Han är den utvalde, låt inte honom vara den sorgsna.

Försvars Advokaten:
Som du själv så tappert sade innan "vi måste känna allt för att känna något" alltså måste vi känna denna lycka, och varför inte ta det enklaste sättet och välj henne! Välj lycka, välj henne! Ni måste inte frälsa honom för eländet, det kommer att drabba honom för eller senare, precis som det kommer att drabba oss alla. Men innan det drabbar honom så låt honom känna lycka, låt honom få känna sig älskad och framför allt låt honom älska någon annan. Jag tror att Åklagaren inte tror på kärlek för att han har hört det för många gånger, det har tappat sin mening för honom. Därför borde vi låta Stäppvargen att känna passion som innebär kärlek, och det är nog bara då Åklagaren kan se sina misstag. Så välj en väg i lycka välj passionens väg.

Domaren:
Mina herrar, tack för era åsikter, nu har vi ett beslut att fatta som kommer att avgöra denna mans framtid.

Ni kommer inte att få veta vad beslutet blev, då ni måste lyssna på ert samvete, er hjärna och ert hjärta för att själva komma fram till det beslut som Stäppvargens inre var tvungen att fatta. Låt er inte ledas blinda av vägen, kvittar hur vacker eller ondsint den ser ut. Det är vad DU tror som är viktigt inte vad din nästa tror. Den som följer sina mål, sitt hjärta och sin hjärna misslyckas aldrig. Även om man inte når det man vill och har följt dessa saker så är det inte ett misslyckande utan en hjältesats.
Lycka och välgång, fatta mod.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0